Folkrättens grunder med principerna om staters suveränitet växte redan fram under 1600 talet men det var inte förens 1945 då FN startade som den började se ut som den gör idag. Folkrätten är samlingen av alla internationella lagar och principer som reglerar hur stater och andra internationella aktörer ska samarbeta och hur de får och inte får agera gentemot varandra. Folkrätten innehåller konkreta bestämmelser som reglerar staters handlande inom olika områden, dessutom innehåller folkrätten processuella regler som talar om hur internationella tvister ska lösas, även vad händer när en stat inte uppfyller sina folkrättsliga förpliktelser. Man kan säga att en stor del av folkrätten går ut på att lösa tvister mellan stater och förebygga konflikter och krig.
Det finns två sorters regler inom folkrätt. De sedvanerättsliga reglerna som hela världen måste följa och exempel på sedvanerättsliga regler är rätten till liv och förbud mot tortyr. Den andra sorten är traktatsrättsliga regler som enbart följs av stater som har ratificerat det. Det betyder att man har skrivit under t.ex. en konvention och godkänt att man ska följa den.
folkrätten är uppdelad i två delar, fredens och krigets lagar.
Det finns två sorters regler inom folkrätt. De sedvanerättsliga reglerna som hela världen måste följa och exempel på sedvanerättsliga regler är rätten till liv och förbud mot tortyr. Den andra sorten är traktatsrättsliga regler som enbart följs av stater som har ratificerat det. Det betyder att man har skrivit under t.ex. en konvention och godkänt att man ska följa den.
folkrätten är uppdelad i två delar, fredens och krigets lagar.